lördag 5 maj 2012

Om behovet av jämlikhet och lång(s)iktighet i skolpolitiken


Jag ska i detta inlägg åter ta upp den svenska skolan, som under de senaste dagarna har kommit på tapeten för att det har uppmärksammats att klyftorna i skolan mellan de elever som presterar bäst och de som ligger sämst till ökar i en allt mer oroande takt. Det i sig beror på att föräldrarnas utbildningsbakgrund har fått en allt mer accentuerad betydelse och att det fria skolvalet också gör sitt till d v s delar upp skolor efter socioekonomisk bakgrund och cementerar de skillnader som gör att elever från hem med svag studietradition får svårare och svårare att hänga med. För det kommer att förr eller senare att leda till sämre förutsättningar för dessa barn och unga att få ett riktigt och just arbete, därmed förstärks ett för samhället och för den enskilde som drabbas av det nedbrytande utanförskap och ökande klyftor. Igår talade Stefan Löfven på Lärarnas Riksförbunds kongress och Löfven lyfte vikten av att ha långsiktighet i skolan, se till att lärarnas och skolledarnas roll stärks och att det blir en likvärdig skola. Peter Andersson skriver i ämnet och anför följande:
Socialdemokraterna gick tidigare i år upp till en topplats i förtroende i skolpolitiken. Jag minns det samtidigt som jag ser de utgångspunkter som borgerliga företrädare har när de diskuterar skolan. Ovanpå utgångspunkter som "skolval", "betyg", "kontroll" och "mätningar" läggs det perspektiv som  Margareta Pålsson ger uttryck för i dagens SvD: "
 - Vi har ju en del utmärkta skolor på Östermalm och är glada över att det nu går många barn där från förorterna
Oviljan att ens diskutera negativa effekter av ett fri skolval blir lika tydliga när Centerns Ulrica Karlsson kommenterar:
 - Det pågår en klappjakt på allt vad valfrihet heter
Det är svaren. Det påminner om samma ideologiska blockeringar som i sjukvårdspolitiken där det politiska ansvaret för utvecklingen, resursfördelning och etableringar förnekas. Där politiken möjligen läser rapporter om brister och skev fördelning men envist hävdar att det inte är politiken som kan lösa problemen. "Åk in till en vårdcentral på Östermalm" eller "Välj en skola på Östermalm" blir den enkla lösningen. Det räcker inte för att vinna väljarnas förtroende.
Precis det räcker inte det som höger kommer med, ty det krävs en aktiv politik som syftar till att skapa förutsättningar för alla barn att klara av skolan och få ett juste utgångsläge för vidare studier på högskola/universitet eller att skaffa sig ett jobb. Här visar socialdemokraterna och Löfven upp den politiska handlingskraft som fattas den nu styrande minoritetshögern där utbildningsminister Jan Björklund snöat in sig på en skolmodell som har en enda sak för ögonen nämligen en hårdare tag inspirerad skola hämtad från en svunnen tid och som inte alls rättar till de ökande kunskapsklyftorna. Det behövs alltså en skolpolitik som bygger Sverige starkt och sammanhållet för framtiden, Löfven har det som krävs för att nå dit visst återstår det konkretiserade förslag men det som lades fram igår på LR:s kongress bådar mycket gott...

Rekommenderad läsning: Helena Ericson om att nyföretagandet minskar, Martin Moberg om noll satsade kronor i Borgs vårproposition för att pressa tillbaka massarbetslösheten, fler blogginlägg på Netroots, Politometern, Bloggar.se

Media: Sydöstran, Arbetarbladet, Folkbladet, SR, GP, SvD, Dagbladet

Intressant?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...