söndag 19 februari 2012

Opinionshissen går (s)nabbt uppåt, men pass upp....


Jag har under denna söndag tagit en promenad och under denna funderat på det som jag hörde i mobilens radiofunktion i morse om att S nu har gått framåt i SIFO:s senaste väljarbarometer och förstås tillskriver media denna uppgång vår nyvalde partiordförande Stefan Löfven. Kanske initialt kan personfrågan avgöra till S fördel men på lång sikt gäller det att se upp för lika snabbt som opinionshissen går upp kan den gå ned. Denna uppgång är något, som är likt ett tveeggat svärd för socialdemokratin som är inne i en känslig fas, detta då det pågår en översyn av både politiken samt hur denna förs fram till väljarna och organisationen som sådan. Det kan tas i intäkt för av de som krampaktigt håller fast vid business as usual att vi inte behöver förnya något alls utan bara köra på som vi gjort förut, med ska jag tillägga förödande resultat om man ser till de två senaste valen. Johan Westerholm skriver följande utmärkta analys:
Löfven- eller Juholteffekt? Det finns i varje fall inte några som helst sakliga skäl till att jubla. Mina partikamrater bör hålla i minnet att vi fick ökande siffror direkt efter valen av såväl Mona Sahlin som när vi valde Håkan Juholt. Så sent som i augusti 2011 hade vi siffror som steg mot 35 procent. Och då hette partiledaren Håkan Juholt. Under 2008 var siffrorna periodvis närmare 40 procent och då hette partiledaren Mona Sahlin. Inte ett knyst om detta hör jag från mina partivänner nu. Känslan som jag anar när jag läser mina partikamraters statusuppdateringar på Facebook är att de befinner sig i ett Maranata-liknande tillstånd. Trots att siffrorna ligger under det sämsta valresultatet för socialdemokraterna på nästan 100 år.
Jag rekommenderar varmt att du läser hela Westerholms inlägg, för det som han tar upp borde få den euforiska stämning, som sprider sig i vårt parti bland dem som inte ser eller vill de inte se (?) hur långt det är kvar innan vi kan säga att den hemläxa som väljarna gett oss är gjord på ett fullgott sätt, att sansa sig en smula. Det är som jag ser det en kortsiktig rekyl uppåt som vi ser i denna SIFO-mätning och för att det ska vara en trend måste det i vart fall gå ett antal månader. Det är lätt att gå i gasen för en kortvarig uppgång och därmed släppa garden, men det kommer att krävas hårt arbete från botten till toppen i S, för att det ska bli en valseger om sisådär två år. Så visst jag blir glad över att det går åt rätt håll för vårt parti, men en opinionsmätning är just vad det är och att ta hem valet som komma skall tarvar helt andra insatser som sagt...

Bloggat: Roger Jönsson om att opinionsmätningen duger inte, Peter Andersson om möjligheter som finns men långt ifrån en valseger, Monica Green om optimism och framtidstro, Kristian Krassman om när rämnar blocken?, Kent Persson om att Löfven ska tas på allvar, Ola Möller om icke att förglömma med anledning av socialdemokratin, Thomas Böhlmark om att nu får vi börja "jobba på det", Rasmus Lenefors om att vara på banan igen, Helena Ericson om att jobba gratis?, Roger Jönsson om ett stort fiasko för svenskt rättsväsende, Fyra nyanser av rött om det fackliga löftet, fler blogginlägg på Netroots, Politometern, Bloggar.se

Media: Sydsv, DN, SVT, SvD 1, 2, Expr, SR, GP, Ab, Sydöstran

Intressant?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...