Nu lagom till trettonhelgen ska Vänsterpartiet samlas till kongress i Uppsala för att välja ny partiledning och partiledare, samt ta ställning till om det ska vara en partiledare (Jonas Sjöstedt) eller två (Jonas Sjöstedt och Ulla Andersson). Varför jag listar följande personer är för att Sjöstedt föreslås bli vald till ny V-ledare och blir det två partiledare så ligger om jag förstår det hela rätt Ulla Andersson bäst till i förhandssnacket. Men men vi får sålunda se vad kongressombuden sedermera beslutar sig för på trettondagen och under tiden har som bekant storebror i form av socialdemokraterna en hel del att tänka på i dessa dagar. För det har sannerligen varit en bumpy ride för vårt parti och vår partiordförande något som Johan Westerholm skriver om i ett mycket läsvärt inlägg:
Det är inte utan avund jag ser hur V dels ser ut att välja en person i Jonas Sjöstedt som även jag tycker är sympatisk men även väljer att bredda sitt ledarskap. Den kritik jag fick för mitt förslag att ha ett triumvirat som ledarskap i S var att den lösningen dels skulle försvaga Håkan Juholt men även för att den skulle vara skräddarsydd för att behålla honom i ledningen. Jag kan säga att kritiken i mångt och mycket är riktig. Ett delat ledarskap innebär just att fler delar på makt och ansvar, det innebär mindre makt och ansvar för var och en. Konstigt? Inte enligt mitt sätt att resonera, det bygger in en rad säkerhetsventiler då S är och förblir en koalition av särintressen, särintressen som idag lever i en terrorbalans men som borde kunna samarbeta bättre.Så är läget just nu och medan det ser riktigt hyfsat ut för V så har S en hel del att ta tag i vilket är dagens stora understatement. För det är på det viset att både politiken samt organisationen dit frågan om ett triumvirat d v s tredelat ledarskap som Westerholm skriver om hör har vårt parti nu att hantera oavsett vad man står ifråga om kritikens vara eller inte vara mot Juholt. Med tre dagar av tre hundra sextiosex passerade har uppförsbacken än så länge inte förbytts i en horisontell dito men som den obotlige optimist jag är så ser jag ändå att chansen till ett mer vässat socialdemokratiskt parti finns och valet 2014 är inte avgjort långt därifrån...
Extra lästips: Magnus Manhammar skriver i Sydöstran om att Transport nu sätter ned foten och utesluter en ledande SD:are från förbundet och det är mycket viktigt och bra att man nu tar kampen mot mörkerkrafterna......
Bloggat: Johan Westerholm om socialdemokraternas stridsvärde, LO-bloggen om att politik är att göra inte att gnälla, Roger Mörtvik om en utbildningsgaranti för unga ger förbättrad folkhälsa, Tokmoderaten om ett vänstersvängande dubbelkommando?, Tord Oscarsson om att prata istället om den politik som S ska föra, Anders Svärd om att blinka vänster och svänga höger, fler blogginlägg på Netroots, Politometern, Bloggar.se
Media: Sydöstran, Värmlands folkblad, Dalademokraten, Länstidningen, Arbetarbladet, Dagbladet, Folkbladet, Östran, SvD, Expr 1, 2, 3, KvP, SVT, YA
Intressant?

0 kommentarer:
Skicka en kommentar