Mörkret faller inte bara ute, utan tyvärr också i ett sargat (S) parti....

Mörkret kommer trots att vi har passerats vintersolståndet hyfsat snabbt på eftermiddagen och när jag så ser att detta är ett faktum, kan jag konstatera att det nog allt är lika gott det för dagen har inte varit den allra bästa för socialdemokraterna. Handen på hjärtat när det kommer salvor mot partiordföranden Håkan Juholt oavsett om man tycker att det är bra eller dåligt ger inte detta direkt en god image hos väljarna, som i slutändan är de som bestämmer vilka partier som ska få styra Sverige i val vart fjärde år. Jag har läst ett mycket läsvärt inlägg och trots att jag inte delar alla argument, är det ett inlägg som på ett bra sätt summerar det som har hänt under dagen. Det inlägg som jag talar om är skrivet av Johan Westerholm som tar upp att det råder en form av terrorbalans i S:

För vad är det vi ser? Jo, falanger som rasar samman samtidigt som striderna mellan olika grupperingar nu går in i öppen dager. Detta är precis vad som krävs, väggar som rasar samman som tidigare skyddat socialdemokratin för insyn. Walls are tumbling down. Jag kommer dock lämna detta ämne för stunden, det finns en hel del att säga om detta. Jag gillar dock det jag ser, hela skiten ramlar ihop med all den sunkiga kultur som nu börjar komma till allmänhetens kännedom. För vad socialdemokratin präglas av idag, och som är ett arv från tidigare ledare i SSU och för partiet, är en terrorbalans. (...) All in all: Det är en terrorbalans som nu kommer ut i dagen vi ser, mycket av den kommer inte överleva. Det är hälsosamt att vi nu rycker av masken av de som spelar spelet. Frågan är om vi kan eller ska ha en ny terrorbalans. Jag är inte så säker på det, det finns sannolikt goda skäl att börja rensa lite i leden. Walls are tumbling down.

Det är riktigt kolsvart ute trots att klockan bara är strax efter halv sex på eftermiddagskvisten, men det är inte bara där som det är så utan också i socialdemokratin är det beckmörkt och alla som kan ger Juholt den ena rispan efter den andra något som leder till att de som står upp för Juholt gör detsamma tillbaka. Det ligger en hel del i uttrycket att när höet är slut biter hästarna till slut varandra och jag ser med allt större olust på när den socialdemokratiska politiken det som är nyckeln till en valseger i kommande val hamnar allt mer i skymundan. Westerholm ser detta som något positivt och säkert på sikt kan utfallet ge S den skjuts framåt som behövs, men det gäller också att den översyn som sker av partiorganisationen och politiken görs ordentligt för utan det kan det som nu sker fälla ett ordentligt krokben på Sveriges mest öppna och mest nyfikna parti precis på mållinjen...

Extra lästips med fokus på just politiken: Lina Glans skriver på Fyra nyanser av rött om bristen på studentbostäder och det politiska ansvaret och Veronica Palm skriver om att det är ett nytt år och stora utmaningar....

Bloggat: Bloggarkivet om att sätta en pärla rakt i planeten (med en hyfsat stor länkvägg), Peter Högberg om ett socialdemokratiskt skitår som lagts till handlingarna, Essbeck om dags för de ledande socialdemokraterna att inte synas på radarn, Kent Persson om vad enligt honom är grunden till S krisen, Mikael Andersson om är verkligen lösningen att tiga?, Tokmoderaten om åtta månader senare på Pierre Loti i Istanbul, Mary X Jensen om lögn eller friserad sanning, Mediebruset om decemberskörden av kvällstidningsord, fler blogginlägg på Netroots, Politometern, Bloggar.se

Media: SvD 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, DN 1, 2, 3, Expr 1, 2, Ab 1, 2, SR 1, 2, 3

Intressant?