Lördagsbetraktelse över S partiordförandeval och dess möjligheter....

Jag har under en stunds lösande av korsord haft tid att fundera över det val av partiordförande som Socialdemokraterna har gjort i och med fredagens beslut i partistyrelsen där man med ett rungande ja såg till att ge Stefan Löfven chansen att bygga det lag som vårt parti behöver för att på kort men framför allt på lång sikt nå valframgångar. För mig är det faktiskt viktigt att vi som parti och som del av arbetarrörelsen inte stirrar oss blinda på att vinna valet 2014 enbart för att vinna makten, för det ger ingen bestående samhällsförändring mot ett mer jämlikt och sammanhållet samhälle som är till gagn för oss alla. Peter Högberg skriver också om detta och framhåller det som jag nu vill se av Löfven då han ska bygga det lag som behövs för att den nystart vi är inne i också ska bli en framgångssaga. Det är dags att vi vågar skifta fokus från det bedrägliga suget efter kortsiktig makthunger och istället ser förändringen av samhället som prio ett och kanske svär jag i kyrkan när jag säger att det kanske inte sker 2014 först kanske valet därpå som det ger full utväxling.

Men att det är just Löfven som ska bygga sitt lag och att ge "goda råd" från sidlinjen och vråla att utse den eller den som jag ser att Karin Pettersson gör på Aftonbladets ledarsida idag får mig att höja på ögonbrynen och undra vem är det som leder socialdemokraterna Löfven eller Pettersson? Johan Westerholm reagerar också på detta och finner det ytterst märkligt skrivet och jag kan inte annat än att hålla med om det för mig är det solklart vem det är, som ska utse talespersoner med mera i vårt partis ledning och inte är det Karin Pettersson på Aftonbladets ledarredaktion. Det som nu är viktigt är också att definiera vad det är för uppgift som socialdemokraterna har och varför vi behövs för utan detta kommer inte den förnyelse/nystart som nu pågår att göra S till ett för väljarna solklart alternativ i kommande val. Roger Jönsson skriver om detta och anför följande analys som nu vi har att ta till oss från Stefan Löfven på partiledarposten och ned till partiets enskilda s-föreningar ute i landet:

Jag anser att vi socialdemokrater måste nu noga rannsaka oss själva och diskutera ned på djupet varför väljarna ska lägga sin röst på socialdemokraterna. En del i partiet verkar tro att det nu behövs byggas en helt ny politik = en politik som ligger mycket närmare borgerligheten och att vi ska vara ett fullsortimentsparti. Det dessa personer glömmer är att den omsvängningen som de vill göra och därmed driva en annan politik finns det redan idag andra partier som redan gör. Är det den vägen som socialdemokratin ska gå? Jag tror att svaret på varför socialdemokratin har backat i Europa, inklusive i Sverige, beror faktiskt på en enda sak. Den går inte att blunda för, inte att förneka. Vi har backat för att vi inte driver en egen politik och visar på att ett annat samhälle kan faktiskt byggas.

Just så ser jag också på det som har gjort att vi som parti har gått kräftgång under en serie av år och val efter val fått på tafsen av väljarna, för ingen röstar på ett parti som vare sig tror på sin egen politik och ideologi eller som står och skrapar med foten nästan ursäktande att förlåt att vi finns typ. Jönssons analys ligger sålunda i linje med det som jag redan har anfört i detta inlägg, man har helt enkelt fastnat i suget efter att vinna makten och därmed tappat bort den samhällsförändrande fokus som gjort att vi kommit dit vi en gång gjorde när den generella välfärdsmodellen byggdes upp på en grund som bestod i arbete åt alla. Jönsson framför att S åter måste bli ett löntagarparti och jag kan inte annat än hålla med om det, så nu finns det ingen tid att ägna sig åt blygsamt gluttande åt det moderatledda lägret för att göra som dem vi måste våga tro på vår egen politik, vår ideologi och våra värderingar...

Bloggat: Peter Andersson om en skuggregering ja tack, Staffan Lindström om att skita i politiken och tänka efter en stund, Annarkia om när politik börjar lukta, Eva Hillén Ahlström om Stefan Löfvens installationstal, Erik Laakso om ett tomrum, Peter Andersson om en välkommen självkritik hos medier om Juholt-bevakningen, Camilla Wedin om att finnas där, Peter Johansson om programkommissionens arbete, Gyra nyanser av rött om arbetarrörelsen 2.0, Johan Westerholm om svensk politisk journalistik, fler blogginlägg på Netroots, Politometern, Bloggar.se

Media: Sydöstran 1, 2, Arbetarbladet 1, 2, Dala-demokraten, Östran, Värmlands folkblad, Länstidningen 1, 2, Gotlands folkblad 1, 2, Folket, Folkbladet, Norrländska socialdemokraten 1, 2, Västerbottens folkblad 1, 2, Ab 1, 2, 3, 4, Expr 1, 2, 3, DN 1, 2, 3, SvD 1, 2, 3, 4, SVT 1, 2, MS

Intressant?