Söndagen har så hunnit bli eftermiddag för länge sedan, när jag skriver detta inlägg och det kommer att handla om jobben samt hur det nu med den nyvalde socialdemokratiske partiordföranden Stefan Löfven ska bli möjligt att åter på allvar sätta jobben i förarsätet igen efter flera år med en minst sagt havererad borgerlig jobbpolitik. Det finns flera bra inlägg i ämnet som alla tar upp hur detta ska bli möjligt att realisera detta, för det finns ett alldeles uppenbart behov av en annan och mer seriös politik som skapar fler och juste jobb. Men då krävs det som sagt en hel del hemarbete för det socialdemokratiska partiet och jag läser så Staffan Lindström som skriver att det i sådana fall måste ske utifrån och in, med det menar Lindström helt riktigt att det går inte bara att fråga medlemmarna hur den förnyelse som sker av både politiken och organisationen ska gå till. Ansatsen från vårt partis ledning måste vara bredare än så och det är något som jag också känner fattas för att väljarna i nästa läge ska känna att jo S har de politiska lösningar som gör att min vardag blir lättare och att jobben blir fler för sysselsättningen är av yppersta vikt för att ta hem framtida val. Så för att politiken ska bli framgångsrik, måste också organisationen ses över ordentligt och alla stenar lyftas noga på som detta med hur stadgar ska tolkas, något som Johan Westerholm trycker särskilt på.
Det gäller att sålunda börja i rätt ända för att matchen om jobben som kommer att stå mellan Löfven och Reinfeldt ska bli sådan att Löfven tar hem sagda match, när väl domen ska avkunnas av väljarna i valet den andra söndagen i september om två år. Ty det är en trestegsraket som måste fungera, ja vart och ett av de tre delarna som utgörs av politiken, ledningen och ledarskapet kan inte; ja får inte klicka när det väl gäller. Jag vill mena att utan tydliga visioner om framtiden och med en samhällsanalys värd namnet kan inte ens det allra bästa av ledarskap nå fram till en varaktig samhällsförändring alltså inte enbart till ett kortsiktigt maktskifte. Det är dags att vi som oppositionsparti väljer en väg som gör att de förslag om jobben blir sådana att andra i det här fallet den moderatledda minoritetsregeringen måste förhålla sig till den. Där är vi inte ännu men det är definitivt möjligt att det blir så, om vi som socialdemokratiskt parti sätter löntagarna först som vi gjort sedan S begynnelse dock har vi tappat den förmågan något som Roger Jönsson skriver om och som jag ser som en av anledningarna till att vi helt enkelt ligger tvåa på bollen. Det i ett läge när högern istället har gjort sin tjusiga och ytliga make-over något som vi förhållit oss till och som bara gjort att massarbetslösheten bitit sig fast och dessutom tenderar densamma att öka. Därför är det dags att sluta med att vara alliansens dörrmatta och våga vara socialdemokrater igen, med andra ord är det dags för hela vårt parti med Löfven i spetsen att spotta i nävarna och börja jobba nu...
Bloggat: Peter Andersson om att jobbmatchen står mellan Löfven och Reinfeldt, Göran Johansson om LO:s och partiets vägval, Rasmus Lenefors om respekt för det nya uppdraget, Peter Johansson om att Löfvens princip måste vara 1 partimöte, 3 väljarmöten, Kristian Krassman 1 om inte Löfvens problem, det är Reinfeldts, 2 om att verkligheten ÄR utanför riksdagen, Eva Hillén Ahlström om Mats Knutssons pudel och Huitfeldts halva pudel i Medierna om medierna, Fyra nyanser av rött om Mona Sahlin och den lilla vita lappen, Peter Högberg om partiets stabilitetspakt - en söndagskrönika av det kritiska slaget, fler blogginlägg på Netroots, Politometern, Bloggar.se
Media: Ab 1, 2, 3, Expr, 2, 3, 4, 5, 6, Sydsv, DI, Resumé, DN 1, 2, 3, SvD 1, 2, 3, Dagens Opinion, SR, GP, Fokus
Intressant?
0 kommentarer:
Skicka en kommentar