Hur det känns att arbeta som inhyrd på Sveriges Television....

Det är fortfarande så att Sveriges Television har den största andelen tittare varje dag trots det ökande utbudet av konkurrerande och kommersiella kanaler som hela tiden kommer till i TV-tablån. Därför är det extra uppseendeväckande att man från SVT:s sida väljer att ta in allt fler inhyrda från bemanningsföretag och hur det är beskriver Pia Conde i en intervju i Dagens Nyheter:

I sex år har Pia Conde arbetat på SVT. Som uppskattad och flitigt anlitad vikarie fick hon löfte om en fast tjänst längre fram. Men när hon var barnledig för två år sedan gjordes reglerna om och hon blev anställd av Mediakompetens i stället. – För mig var förändringen katastrofal. Jag räknade med att bli fast anställd. – Självklart skulle jag hellre vara anställd av SVT. Nu tvingas jag identifiera mig med en annan arbetsgivare, konstaterar hon.

Som inhyrd får hon sällan vara programledare utan jobbar oftast med andra uppgifter för nyhetsredaktionen. Många gånger vet hon inte från ena dagen till den andra om hon ska jobba – och med vad. – Jag väntar på att det ska ringa i mobilen. Det är svårt att planera sin tillvaro när man alltid förväntas vara flexibel. En sorts livegenskap, kallar hon det.

Det framgår också av Condes intervju att granskningen från SVT:s sida av den svenska arbetsmarknaden, där allt fler bemanningsföretag kommer till och hyr ut personal för att arbetsgivarna ska få ökad flexibilitet, mycket väl kan försätta den inhyrde journalisten i en knepig situation. Därför riskerar reportage som det nedan om Volvo Powertrain i Skövde att bli allt mer sällsynta:



Så hur långt ska man som inhyrd journalist våga att ifrågasätta hur villkoren för allt fler inhyrda arbetstagare blir allt tuffare? Visst det är en föränderlig arbetsmarknad som vi har; men det används tyvärr som en förevändning att försämra arbetsvillkor och löner samt icke att förglömma vi får allt tystare arbetsplatser. Som det är nu backar den svenska arbetsmarknaden, med den moderatstyrda minoritetsregeringens goda minne, med aktern in i framtiden.....

Bloggat: Roger Jönsson om att utomlands satsar man mot arbetslösheten och nya jobb men vad gör Sverige, Alliansfritt Sverige om i brist på egna idéer, Johan Westerholm om centerpartiet ett stödhjul som är i stort behov av ett stödhjul, Bengt Silfverstrand om att klyftorna ökar i Reinfeldts Sverige, Heléne Björklund om Sölvesborg kommuns second hand butik som retat gallfeber på Svenskt Näringsliv, Annarkia om vågskvalp i opinionen, fler blogginlägg på Öppna kriskommissionen, Netroots, Politometern, Bloggar.se

Intressant?

Viktigt med öppenhet om krav(s)pecen liksom tydlighet från kandidaterna....

Jag har under dagen noterat att den pågående processen inom socialdemokratin att få fram en ny partiordförande som ska efterträda Mona Sahlin pågår för fullt; det diskuteras runt om i landet vilka egenskaper med mera, som ska leda fram till den kandidat som ska väljas i slutet på mars månad. Det är i stort sett drygt hälften av landets socialdemokratiska partidistrikt, som öppet gått ut med hur de vill att den nya partiordföranden ska vara. Men det borde vara alla 26 så varför är det inte så; Sandro Wennberg skriver:

Ingenstans går det att hitta en sammanställning över samtliga partidistrikts kravprofiler. Profiler som ska visa på vilka krav som partidistrikten ställer på en ny partiledning. Det är som om en del inom S har glömt varför partiet håller extrakongress. Inte ens på partiets interna informationsportal Sosserian – som endast är tillgänglig för medlemmar – kan man hitta information från partidistrikten eller partistyrelsen som visar på distriktens krav. (...) En del krafter i Socialdemokratin verkar inte längre lita på sina väljare. Och inte heller på sina medlemmar för den delen. Det bådar inte gott inför framtiden.

Nej det gör det inte och det är viktigt att vi vågar vara öppna ifråga om vilka krav som ska ställas på den kommande partiordföranden; för ska vi kunna resa oss från den djupa svacka som socialdemokratin befinner sig i går det inte att prata i skägget. Till det kommer att de kandidater som är intresserade av att ställa upp till valet av partiordförande och partiledning visar detta och icke att förglömma mycket tydligt redovisar i en programförklaring vad de vill göra utifrån den socialdemokratiska ideologins och värderingsmässiga grund. Så det finns ingen anledning eller skäl till att vara buskablyga.... Jag har bestämt mig för vilken kandidat som jag vill se som ny partiordförande nämligen Lena Sommestad och i klippet nedan talar Jenny Wennberg politisk redaktör på Arbetarbladet varför Lena har det som krävs:



Bloggat: Staffan Lindström om att be om förtroende, Enn Kokk om att de estniska socialdemokraterna är på uppgång, Alliansfritt Sverige om att kd attackerar moderaterna, Tord Oscarsson om Peter Hultqvist som vill se en offensiv satsning på näringspolitik, Ett Hjärta Rött om bevingade ord och fakta om sjukförsäkringen, Krassman om en varg, Hedman och fett fläsk, fler blogginlägg på Öppna kriskommissionen, Netroots, Politometern, Bloggar.se

Media: DD, SVT 1, 2, Ab, VBK, DB, Sundsvalls tidn

Intressant?

Att både förstöra och hylla svenska modellen sa(m)tidigt...

(illustration: Robert Nyberg)

Det händer en hel del runt omkring oss i vår omvärld; då blir det så att det sållas en hel del i nyhetsflödet, eftersom händelserna i Egypten just nu är toppnyhet. Det gör bland annat att den moderatstyrda minoritetsregeringens motsägelsefulla agerande ifråga om den svenska modellen kommer i skymundan medialt sett. Jag läser faktiskt ett mycket bra inlägg om hur det som vi gemensamt efter bärkraft byggt upp under årtionden allt snabbare raseras och försämras p g a en lömskt maskerad högerpolitik. Ett Hjärta Rött skriver följande i ämnet:

(...) nu tar NEJ-sägarpartiet Moderaterna internationellt åt sig äran för hela ”den svenska modellen” – samtidigt som de medvetet krossar den på hemmaplan. För, samtidigt som regeringen lyckats dupera både utländska och svenska medier och en stor del av svenska folket med sin välfärdsvänliga retorik – rasar nya alltmer förskräckande siffror in. Den svenska välfärden och modellen – som vi under de senaste årtiondena tagit för given – håller på att förtvina och vittra sönder. Och, det handlar inte om några omedvetna missgrepp eller ”olycksfall i arbetet” från de moderata företrädarna. Det handlar om noga genomtänkta strategier för att knäcka hela modellen innifrån.

Det är en analys som jag också har gjort av de drygt 4 år som statsminister Fredrik Reinfeldt (m) och dennes högerregering har suttit vid makten. Retoriken talar sitt sosse light språk, men den förda politiken talar ett annat iskallt och cyniskt språk. Ett språk, som nu börjar att synas på landets socialkontor med allt fler utförsäkrade sjuka och långtidsarbetslösa i beryktade fas 3 och då klingar Reinfeldts så kallade hyllningar på WEF i Davos lika falskt som ett gammalt ostämt piano......



Bloggat: Peter Johansson om Borg och Batra som gnäller ikapp, LO-bloggen om insikt om viktiga paradoxer, Kulturbloggen om moderaterna som inte vill tala med media om Wikileaks avslöjanden, Alliansfritt Sverige om Göran Hägglunds superduperstöd, Tord Oscarsson om politiken i framtiden, fler blogginlägg på Öppna kriskommissionen, Netroots, Politometern, Bloggar.se

Media: Sydöstran, NSD, BLT, Ab 1, 2,3,4,5, 6, ETC, DN 1,2, 3, 4, 5, 6, SvD 1, 2, LO-tidningen 1, 2, 3

Intressant?

Om att gå från askan in i elden.....

Jag ska återvända till det snabbt eskalerande upproret i Egypten och de högst berättigade krav från den egyptiska befolkningen på att den sittande presidenten Hosni Mubarak och hans regim ska avgå och att demokrati ska införas fullt ut. Det har gått så långt att resor till Egypten nu avråds från UD:s sida och frågan är inte om utan när Mubarak tvingas bort. Men det finns förstås sällan något som är bara svart eller vitt, så är också fallet här och det är något som Johan Westerholm skriver om i en postning nu på morgonen:

Det finns idag bara två organiserade politiska krafter som kan tänkas ”vinna” ett val. Den ena är den sittande regeringen i Egypten, den andra Muslimska brödraskapet. Övriga aktörer – inklusive Elbaradei, är marginalspelare eftersom de inte har någon organisation samt bara adresserar engelskspråkig media. Av den sistnämnda anledningen så bygger media omedvetet upp en bild där Elbaradei skulle vara centralgestalt i Egypten. Vi i väst skulle sannolikt önska så, men det är bara en önskan byggd på förhoppningar och mediebild – ingenting som har relevans i Alexandria, Luxor eller Kairo.

Jag är av den uppfattningen att det är bra att demokratiseringen av Mellanöstern nu verkar ta fart men att vi måste vara på det klara med det som de facto kan följa med i den processen. Ty det kan bli så att det styre, som tar över efter de auktoritära regimer som redan fallit som i Tunisien eller som är på väg att göra det som i Egypten överhuvudtaget inte blir det som vi i Europa och USA hade förväntat oss. Men det finns en avigsida till om denna förväntan från vår sida skyndas igenom i ilfart, ja då kan vi istället ha gått från askan rätt in i elden.....

Extra lästips: Alliansfritt Sverige har postat om en skojfrisk Bildt ifråga om Dawit Isaak som sitter fängslad i Eritrea....

Bloggat: Peter Johansson om en valseger för Muslimska Brödraskapet, Annika Högberg om vad är servicen från staten, Annarkia om att folkets uppror har mäktiga fiender, Peter Högberg om är demokrati lätt i Afrika, Utriket om fler dåliga nyheter från Egypten, Kristen Vänster om vad stabilitet måste byggas med, Jinge om Israels politik mot Egypten, fler blogginlägg på Öppna kriskommissionen, Netroots, Politometern, Bloggar.se

Media: SR 1, 2, 3, Dagens Arena, Ab 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 8, 10, 11, DN 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, Nyhetskanalen, GP 1, 2, 3, 4, SvD 1, 2, 3, 4, 5, 6, Dagen, Expr 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, SVT 1, 2, 3, 4, 5

Intressant?

Om lite omkastningar i januariopinionen...

Jag har under morgonen tagit del av en opinionsmätning som visar på att sd har medvind och att alla de borgerliga partierna som ingår i den moderatstyrda minoritetsregeringen har det desto tyngre, således också moderaterna själva även om man är största parti i denna mätning. Socialdemokraterna ökar glädjande något liksom vänsterpartiet, medan miljöpartiet ökar med drygt 1 procentenhet. Så visst är det bra att det rödgröna laget som helhet växer; men det finns en annan desto mer viktig aspekt som jag läser om i ett inlägg av Peter Högberg:

Väljarna vill se lösningar som inkluderar hela befolkningen och lösningar som gynnar det stora flertalet. Ingen vill känna sig som en marginaliserad grupp och röstar då inte på ett parti som anser sig företräda just dem och inga andra. Slutsatsen blir att socialdemokraterna måste tillbaka till det datum då vi lämnade berättelsen om hela samhället. Sedan måste vi förnya våra berättelse utifrån den analys av samhället idag. Så enfrågepartier kommer inte att överleva och det är en oro som jag känner om vi inte byter spår och återgår till politiken som täckte hela samhället.

Här ligger alltså den utmaning som kan verka tuff och ogreppbar för socialdemokraterna men ingenting är omöjligt; för i den socialdemokratiska ideologin och värderingarna ligger vägen fram mot en politik som inkluderar alla oberoende var i livet man befinner sig eller vilka socioekonomiska förutsättningar man råkar ha. Det gäller att som Peter så träffsäkert formulerar det att se hela samhällsbygget och inte bara en del av detsamma. Detta formulerar Lena Sommestad på ett dito utmärkt sätt i klippet nedan (obs dåligt ljud):



Bloggat: Peter Andersson 1 om att ibland får man det opinionsläge som man beställer, Staffan Lindström om att förstå Reinfeldt, LO-bloggen om arbetets incitamentsstrukturer, Peter Andersson 2 om gemensamt ägda egendomar, Löntagarbloggen om alliansens jakt på de sjuka, Tord Oscarsson om en DI artikel som hyllar Göran Persson, fler blogginlägg på Öppna kriskommissionen, Netroots, Politometern, Bloggar.se

Media: Ab 1, 2

Intressant?

De (m)ycket bistra konsekvenserna av politiken och socialdemokratins lösning....

(illustration: Robert Nyberg)

Jag har idag läst en krönika på socialdemokraterna i Västernorrlands hemsida och den är skriven av Susanne Eberstein. Hon tar upp den förda politiken som den moderatstyrda minoritetsregeringen är ytterst ansvarig för och som leder till att skillnaderna mellan den lyckligt lottade med jobb och hög inkomst och den som inte har samma "tur" ökar mycket snabbt. Men vad vill vi socialdemokrater göra åt detta? Jo Susanne tar upp följande:

Vad vill vi (S) göra? Aldrig att vi stillatigande i regeringsställning bara skulle tittat på arbetslösheten. Aldrig att vi skulle ha låtit den bita sig fast på 8.6%. Mer arbetsmarknadsutbildning. Det är ett gammalt och beprövat recept när människor måste ställa om. Plusjobb. En alldeles utmärkt modell med avtalsenliga löner och praktik istället för Fas3 med nådepengar och belöning till arbetsgivarna. Mer pengar till kommunerna och hemtjänsten så att de kunde anställa fler istället för att pengarna går till välbeställda människors städhjälp.

Det är genom att vara tydliga och stå upp för den socialdemokratiska ideologin och värderingarna, som vi kan få till en politik anpassad till dagens Sverige i form av provisoriska utopier; detta har varit socialdemokratins styrka förut där vi lätt hängde med i de samhällsförändringar som alltid är ett pågående fenomen. Detta är en förmåga som vi tyvärr har tappat bort; men det går att komma tillbaka dit igen fast då krävs det att vi gör hemläxan ordentligt! Detta för Lena Sommestad fram i klippet nedan:



Bloggat: Peter Andersson om partiledarkandidaten, Bergh skriver om slumvärdar och behovet av skarpare lagstiftning, Johanna Graf om vilken är den finaste ordgåva du någonsin fått, Peter Johansson om att det finns ingen attack mot Kamprad, fler blogginlägg på Öppna kriskommissionen, Netroots, Politometern, Bloggar.se

Intressant?

Lästips - Lena Sommestad om (s) huvuduppgift

Nu när den sista söndagen i januari sakta och behaglig mak blir sen eftermiddag, ska jag så ge ett mycket bra lästips. Det är ett välskrivet blogginlägg som vår nästa partiordförande Lena Sommestad har skrivit och som handlar om vad som är socialdemokratins huvuduppgift, vilken är att påminna om hur det känns att befinna sig i maktunderläge.



Jag rekommenderar varmt att du läser Lenas inlägg och gå därefter in på följande hemsida och visa ditt stöd för hennes kandidatur till partiordförandeskapet i socialdemokraterna. Om knappt två månader gäller det och i klippet ovan talar Lena Sommestad om socialdemokratin och dess framtid under Rönneberga seminariet. Kom igen Lena!

Bloggat: Tord Oscarsson om att Lena Mellin har fel, Peo Wågström om definieras (s) av Bo Lundgren, Göran Johansson om färre fackliga medlemmar, Peter Andersson om varför bättre kollektivtrafik är ett måste, Alliansfritt Sverige om att allt färre arbetslösa får a-kassa, Roger Jönsson om ett slag i ansiktet på landets elkunder, Ann-Sofie Wågström om att folket har alltid rätt, Kulturbloggen om vad är serier och barnpornografi, fler blogginlägg på Öppna kriskommissionen, Netroots, Politometern, Bloggar.se

Intressant?

Maud vågade lufta kritik, (m)en är nu tillbaka i ledet...?

Centerns partiledare Maud Olofsson vågade göra det som ingen trodde sig kunna få se hända i denna den "mest eniga" borgerliga regeringen någonsin och det var att hon offentligt i en intervju i Expressen kritiserade att moderaterna tar alldeles för stor plats. Något som ska ha bidragit till att centerpartiet tappade i det gångna valet och som också påverkat opinionssiffrorna in på det nya året. I och med detta var konflikten i full igång och så här sa Maud bland annat:

- Moderaterna breder ut sig och de är inte tillräckligt generösa och har en tillåtande attityd. Jag möter de kommentarerna ute i landet och ute i partiet, säger Olofsson. (...) Maud Olofsson och Centern tycker dock att Reinfeldt ska bli snällare och tycker att Moderaterna borde tänka på att de får allt större plats.
- Det tror jag man ska tänka på från moderat sida, säger Maud Olofsson.

Men detta kritiska utspel från Maud kunde inte moderaterna och dess partiledare/statsminister Fredrik Reinfeldt låta gå förbi utan en åtgärd, så uppdraget att ta Maud Olofsson i örat hamnade på finansminister Anders Borgs och utrikesminister Carl Bildts bord. Deras svada mot Maud, som också fick stöd av Centerns ungdomsförbund (CUF), gick ut på att det minsann inte är moderaternas fel att (c) backat. För det är ju väljarna som röstar i sådan hög utstäckning på (m) och förbjudet att vara framgångsrik är det inte enligt Bildt. Så efter denna tillrättavisning väljer Maud att rätta in sig i ledet och hon uttalar sig så här:

I ett mejl till Expressen förklarar Maud Olofsson hur hon ser på saken. Och nu har hon ett betydligt mer ödmjuk attityd mot Moderaterna än för bara några dagar sedan. "Ansvaret för Centerpartiets valresultat är vårt, och ingen annans. Därför är måste vi nu fortsätta vårt förnyelsearbete. I alliansen är det viktigt att vi står fast vid devisen alla ska vinna alla ska bidra, vilket vi är överens om. Det är bra för alla fyra partier i samarbetet", skriver hon.

Hur detta storbråk i längden kommer att påverka den moderatstyrda minoritetsregeringen är svårt att sia om, men helt klart är att den uppustade fasaden har fått sig en rejäl och lång spri(c)ka......

Bloggat: Peter Andersson om kommer alliansen och Reinfeldts regering att bli paranteser i svensk politik, Peter Johansson om en tillrättavisad och stukad Maud Olofsson, Annarkia om vem byggde landet, Peter Högberg om centern som överger landsbygden, Per Ankarsjö om vad som är centerns problem, Kent Persson om att hålla ihop alliansen, fler blogginlägg på Öppna kriskommissionen, Netroots, Politometern, Bloggar.se

Media: Expr 1, 2, Sydsv, ÖA, DN, BLT

Intressant?

Uppror i Egypten - var står EU och Sverige?

Den stora protestvåg för en demokratisering, som sveper över flera av Egyptens största städer, har förmodligen tagit inte bara den sittande presidenten Hosni Mubarak på sängen; det verkar också ha överraskat omvärlden däribland den Europeiska unionen. Men vad är egentligen viktigast för EU? Är det så att man hellre vill ha en pålitlig partner i form av den sittande auktoritära regimen som nu det egyptiska folket är fast beslutna att få bort eller är det en demokratisering som man vill se? Peter Johansson skriver:

Sverige är oroande tyst. Carl Bildt ställer sina förhoppningar till det kommande ”valet” av president, men säger föga om Mubaraks regim. Ponera att Vitrysslands regim hade agerat på samma sätt, att några hundra vitryssar hade skjutits ner i samband med demonstrationer för demokrati. Det är dags för Bildt och framför allt Reinfeldt att öppet ta ställning för demokrati.

Ja det är också något som slagit mig att utrikesminister Carl Bildt (m) i och för sig uttalat sig; men han har likt en snabbfotad boxare undvikit de centrala och viktiga frågor som Peter Johansson skriver om i inlägget ovan. Denna svenska tystnad har tyvärr också fått fäste även i den europeiska unionen, som vill se vad? Frågan är vad som väger tyngst stabilitet eller demokrati? Jag hoppas att man från både Sverige och EU svarar demokrati och agerar därefter gentemot den egyptiska regimen å det snaraste......

Bloggat: Utriket om en nyutnämning som kan vara en dålig nyhet, Rasmus Lenefors om är det slut på hyckleriet, Johan Westerholm om händelserna i Egypten och dåliga nyheter som kommer slag i slag, Annarkia om Mubarak som backas upp av Obama, Peter Högberg om söndagstankar om vår värld vi har omkring oss, Jytte Guteland om att Sverige bör enat ställa krav på Mubaraks avgång, Peo Wågström om väst i Egypten, Jinge om tiden som rinner ut, Svensson om att en diktator stödjer en annan diktator, fler blogginlägg på Öppna kriskommissionen, Netroots, Politometern, Bloggar.se

Media: Ab 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, The Telegraph, WP, Al Jazeera, Nyhetsk 1, 2, 3, 4, 5, Expr 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, SR 1, 2, 3, 4, SvD 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, DN 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, SVT 1, 2, 3, 4, 5, GP 1, 2, 3, 4

Intressant?

30 januari 2011 - Olof Palmes 84-årsdag....

Det är idag söndag den 30 januari en helt vanlig vinterdag med fint väder och en temperatur på strax under noll grader och jag har som vanligt varit ute på långpromenad. Nu när jag åter sitter i den sköna "stugvärmen" och läser blogginlägg med mera stannar mina ögon på ett mycket bra inlägg som Roger Jönsson har skrivit. Hans inlägg handlar om Olof Palme, som om han hade levat idag skulle ha fyllt 84 år och så här minns Roger Olof Palme:

Olof Palme är en av svensk politiks största och skulle ha fyllt 84 år idag. Han var en politiker vars idéarv fortfarande finns kvar i den socialdemokratiska politiken men som jag anser behöver lyftas upp rejält nu. Olof Palme värnade om jämlikhet, frihet och solidaritet. Värden som vi bär med oss och som i grunden finns i hela det svenska samhället. Det finns en strävan hos var och en av oss att leva upp till dessa begrepp i våra dagliga liv. Det inte många vet om är att han också var tidigt ute och pratade om miljön och de risker som fanns med att förstöra den. Med andra ord en politiker med visioner om en bättre framtid för oss alla.

Jag har också starka minnen av Olof Palme och det sätt som han kunde ta debatterna med borgarna fick mig att fascineras av den socialdemokratiska ideologin och dess möjligheter att skapa förutsättningar för alla oberoende härkomst att faktiskt förverkliga sig och sina drömmar. Så mitt första tal inför folk (1981 och fyllda fem år) kom till efter inspiration av Palme och ämnet handlade i för sig inte om politik utan om att äta mer grönsaker; men ett frö hade såtts och på den vägen är det som man säger. Nedan talar Olof Palme om varför han blev demokratisk socialist och jag instämmer fullt och fast i det:



Bloggat: Peo Wågström om en 84 år ung Olof Palme, Enn Kokk om att Olof Palme priset 2011 går till Eyad El-Sarraj i Gaza, Peter Andersson om partiledarkandidater, Torbjörn Lövendahl om att idag hedrar han statsmannen Olof Palme, HBT-sossen om vad vore vi utan bibliotek, Aurora Gullberg om flickorna då, De tystas röst om politiska rockader, fler blogginlägg på Öppna kriskommissionen, Netroots, Politometern, Bloggar.se

Intressant?

Söndagsmusik - The Beatles "Yesterday"

Fler blogginlägg på Öppna kriskommissionen, Netroots, Politometern, Bloggar.se

Intressant?

Mycket bra agerat av Malmö att anställa 100 långtidsarbetslösa!

(illustration: Robert Nyberg)

Jag har under förmiddagen läst om att Malmö nu tar initiativet och anställer 100 stycken långtidsarbetslösa, vilket är ett alldeles utmärkt initiativ som fler kommuner absolut ska ta efter. För det är så att Sverige har fastnat i massarbetslöshetsträsket, vilket kräver att man å det snaraste genomför åtgärder för att komma till rätta med den utan att hejdlöst jaga andan ur de drabbade långtidsarbetslösa. Men det har inte den moderatstyrda minoritetsregeringen ännu inte tagit till sig, utan det ska enbart sänkas skatter och notan ska betalas av gratisarbetande och socialbidragsberoende långtidsarbetslösa i ökända fas 3. Men denna skattesänkar och inte-göra-något strategi kännetecknar överhuvudtaget inte det politiska styret i Malmö, vilket Roger Jönsson skriver om:

Det är ett mycket bra initiativ av Malmö stad och Andreas Schönström. Jag har lyssnat på honom ett antal gånger, och pratat med honom. Ett av hans viktigaste områden som han kämpar hårt för är att få människor i arbete. Det är det bästa sättet att bryta en rad problem men framför allt att skapa nya möjligheter med hjälp av. Här visar Andreas Schönström allvar och det tycker jag är mycket bra. Nu gäller det att andra S-ledda kommuner runt om i Sverige följer Malmö och visar regeringen och svenska folket att det finns en mycket bättre och snabbare väg när det handlar om att ge långtidsarbetslösa ett nytt arbete och nya möjligheter i livet. För andra som är i opposition gäller det att det skrivs motioner för att det ska kunna förverkligas i den egna kommunen. Nu tar vi kampen för jobben!

Jag hoppas att fler låter sig inspireras till att ta tag i att bryta långtidsarbetslösheten som man nu har gjort i Malmö; för inte kan vi förvänta oss att de politiskt ansvariga på riksnivå däribland statsminister Fredrik Reinfeldt (m) och arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (m) ska göra det som åvilar dem. Det är i sig ett rejält underkännande av den s k jobbpolitik som den moderatstyrda minoriteten i riksdagen säger sig stå för. Men det förringar inte detta utmärkta initiativ som man nu i Malmö har genomfört för att se till att i första rundan ge 100 långtidsarbetslösa en riktig chans till att få arbeta; när kommer Ronneby kommun att haka på??

Bloggat: Alliansfritt Sverige om fas 3-are förena eder, HBT-sossen om gemenskapsvarelser i relationslinjen, Peter Högberg om vad centern kommit fram till i sin valanalys, fler blogginlägg på Öppna kriskommissionen, Netroots, Politometern, Bloggar.se

Intressant?

Så ska de politiska mörkerkrafterna tas....!

Jag har via Heléne Björklund sett följande inslag, där BBC ställer Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson mot väggen:

Jag har bara en sak att säga, att så ska de politiska mörkerkrafterna tas som BBC gör i reportaget ovan. Här har de svenska medierna en hel del att lära....

Fler blogginlägg på Öppna kriskommissionen, Netroots, Politometern, Bloggar.se

Intressant?

Nu har också folket i Egypten fått nog.....

Den demokratiseringsprocess, som startade i Tunisien för en tid sedan och som innebar slutet på drygt två decenniers auktoritärt styre där, har så spridit sig till Egypten. Där har de kraftfulla demonstrationerna med de egyptiska myndigheternas goda minne pågått i drygt fyra dagar med tydliga krav på att den egyptiske presidenten Hosni Mubarak ska avgå. Något som jag nu på morgonen hörde på radion inte kommer att ske; däremot ska hela regeringen ombildas och en rad reformer på det sociala och ekonomiska området ska genomföras. Frågan är om det räcker och vad kommer att ske härnäst? Jag läser så Peter Johansson:

Mubarak har sparkat sin regering, men sitter själv än så länge kvar och utlovar reformer. Frågan är om det räcker för lugna demonstranterna? Vad händer då om Mubarak faller? Kommer han att ersättas av en ny Mubarak med järnnäven inledningsvis inlindad i en silkesvante? Vilka skulle Egypten välja ett i fritt val? Det är naivt att tro att ett land som aldrig sett demokrati smärtfritt går från diktatur till demokrati. Det kommer att bli en stökig process. Väst måste avgöra om de vill ha en stabil diktatur eller en stökig process som kanske leder till demokrati. En annan fråga är vad EU och USA  i grunden vill ha. Önskar de sig en folkvald regering som ställer villkor för fortsatta förbindelser eller ser de hellreen auktoritär regim som står på deras sida i regionen?

Det är högst relevanta frågor som Peter ställer och som tarvar svar från den omvärld som nu beser den våg av protester som sveper över de största städerna i Egypten däribland huvudstaden Kairo. För vad händer i det läge att Mubarak tvingas avgå och ett av folket accepterat styre tar vid? USA är nämligen nära allierat med just Egypten och Saudiarabien och deras nuvarande regimer i kampen mot den terrorism, som har sin bas i denna del av världen och i ljuset av det ska man se på USA:s president Barack Obamas svar. Så vad är viktigast för EU och USA en demokratisering av Egypten med de potentiella risker som det kan föra med sig eller ska man satsa på att, mot det egyptiska folkets uppenbara vilja, ha Mubaraks regim kvar som en "pålitlig" allierad?

Bloggat: Peo Wågström om sant men, Svensson om folkligt uppror mot den tunisiska dikaturen, Carl Bildt om öppet samhälle inte stängt internet, fler blogginlägg på Öppna kriskommissionen, Netroots, Politometern, Bloggar.se

Media: DN 1, 2, SR 1, 2, 3, 4, SVT 1, 2, 3, 4, SvD 1, 2, Ab 1, 2, 3, 4, Nyhetsk 1, 2, 3, Expr 1, 2

Intressant?

Lördagshumor - Lars Ekborg och Beppe Wolgers i Fri entré

Fler blogginlägg på Öppna kriskommissionen, Netroots, Politometern, Bloggar.se

Intressant?

Jag säger ja till Lena Sommestad!

Jag har redan mer eller mindre framfört att Lena Sommestad ligger högt upp på den lista som jag har över vilka som kan komma ifråga för partiordförandeskapet i socialdemokraterna. Men nu tänker jag sätta ned foten och framföra den som jag önskar se ska bli vald till detta mycket viktiga och tunga förtroendeuppdrag; och det blir just Lena Sommestad. Jag kan faktiskt motivera detta ställningstagande med två olika utgångspunkter och den ena har HBT-sossen skrivit:

Mitt ställningstagande grundar jag på en rad bedömningar.
Det är, för det första, min bedömning att Lena Sommestad har goda förutsättningar att hålla ihop den stora koalition av intressen som socialdemokratin representerar. Sida vid sida finns i vårt parti gråsossar, högersossar, hbt-sossar, betongsossar, vänstersossar, fackligt förtroendevalda, villaägare, akademikersossar, gnagarsossar, bostadsrättinnehavare, hyresgäster, bloggare, lattesossar, ja... några ytterligare epitetet finns det naturligtvis (till exempel radar Johan Westerholm upp några till). Mitt i allt detta skall vår partiledare befinna sig. Hon eller han ska både kunna förena olika viljor, finna den gemensamma linjen och vända den gemensamma slagkraften utåt. Jag är övertygad om att Lena Sommestad kan göra detta.

Jag läser så en debattartikel i Expressen som bland annat Johannes Åsberg har skrivit och den motiveringen är också klockren:

Den person vi vill lyfta fram är Lena Sommestad.Bortsett från alla hennes formella meriter, som bland annat professor i ekonomisk historia och tidigare miljöminister, så har hon också visat sig vara en skicklig kommunikatör och inspirerande talare. Den levande dialog med "vanliga" medborgare som hon engagerat sig i är en uppfriskande kontrast till det brukliga inåtvända politiska spelet. Hennes blogg (lenasommestad.wordpress.com) har blivit ett nav för den politiska diskussionen på nätet. Hon har gett många tidigare trötta partimedlemmar nytt hopp och en ny känsla av tillförsikt.

Mer behöver inte anföras i sak och som jag redan har nämnt ovan; jag väljer att stödja Lena Sommestad i valet till ny partiordförande. Kom igen Lena!



Bloggat: Adventskalendern om att det är Sommestad i luften, Johannes Åsberg om ett ja till Lena, Marika Lindgren Åsbrink om en intervju i SR International, Mahamed Ali Abdi om en olycksbådande retorik bland "unga" partikamrater, Annika Högberg om att solen den lyser inte på alla, Roger Jönsson om framtiden och socialdemokratins berättelse, Olas tankar om hycklande från både höger och ännu mera höger, fler blogginlägg på Öppna kriskommissionen, Netroots, Politometern, Bloggar.se

Intressant?

Ordförandekamp på g i ett sargat (kd)......

Så ska jag beröra det faktum att det blåser upp till ledarskapsstrid i kristdemokraterna mellan nuvarande partiledaren Göran Hägglund och det inflytelserika Uppsala distriktets kandidat Mats Odell. Tja hur det går vet vi inte ännu och jag läser en kort men kärnfull analys av Peter Johansson:

Odell tar strid om partiledarposten med Göran Hägglund. Det är den del av KD som ibland kallas den kristna högern, som driver Mats Odell framåt.

Jo det är samma kristna höger som tror sig kunna vinna i väljaropinionen med mer klassik och reaktionär värdekonservativ politik; tja det kanske hade fungerat om vi befunnit oss drygt nästan ett sekel tillbaka men nu skriver vi 2011 i almanackan.....

Bloggat: Peter Andersson om kristdemokratiska kommundagar på förvirrad grund, Krassman om kommer en utredning nå målet 2012, Peter Högberg om att pluttens kaxighet behöver vi i (s) lite av, Johan Westerholm om gravöl och lottovinster, fler blogginlägg på Öppna kriskommissionen, Netroots, Politometern, Bloggar.se

Media: Ab 1, 2, Expr 1, 2, 3, SvD 1, 2, 3,4, DN 1, 2, SvD

Intressant?

En centerpartistisk valanalys med rejäl besk eftersmak...

Jag har noterat att centerpartiets valanalys släpps idag och det verkar som om Maud Olofsson får sitta kvar som partiledare, men hon ska få en mer tydlig vice partiledare/ordförande att ha som backup ifall det skulle blåsa upp till storm. Jag har haft en försiktigt positiv hållning till centerpartiet för det har funnits en patos där för landsbygden och att den ska vara levande. Det måste den vara för annars kommer även storstäderna på sikt att fara illa och det är ingen eftersträvansvärd situation. Men sedan den s k Stureplanscentern tog över (c) har den bilden som jag haft förändrats och jag läser Peter Högberg som skriver:

Åter till Centern så har jag tidigare skrivit att det finns ett utrymme för ett parti som tar landsbygdsfrågorna på allvar. Centern gjorde det, men inte längre. Min upplevelse är att förslagen som nu kommer har ett fokus på svampen på Stureplan och inte i skogen. Tittar man på de förslag som Centern drivit i regeringen och i den skrift som presenterades inför landsbygdsriksdagen så är de flesta förslagen av en karaktär som gynnar de i karriären boende i storstaden. De må vara bra för dem men säg det då rakt ut och gör inte det till en utvecklingsfråga för landsbygden. Det blir bara fånigt.

Här ligger tror jag den stora utmaningen för centern, som nu kämpar med att hålla sig på rätt sida om fyra procents spärren till riksdagen, för det går inte att på pappret vara ett landsbygdsbefrämjande parti och i realiteten vara en röst för panelhönorna på Stureplan. Därför gäller det att å det snaraste bestämma sig för vad det är som centern ska stå för också i realpolitiska sammanhang; men det gäller också för flera partier än just bara (c). Något som jag slutligen läser om i Peter Anderssons eminenta inlägg:

Svensk politik är sannerligen inne i ett intressant skede. Kristdemokraterna och centern har tillsammans med vänsterpartiet fått syna riksdagsspärren på nära håll. Mitt eget parti står för sina utmaningar. En regering som inte har egen riksdagsmajoritet och ett främlingsfientligt parti som "ställer till det". Och ovanpå det ett stort moderat parti som totalt dominerar just nu och som riskerar självblindhetens grundstötning. Så sent som i skrivande stund framhåller delar av panelen i SvTs morgonsoffa att det förr hade varit otänkbart att det ser ut i medierna som i veckan: Fyra moderata ministrar som får stå för "en ny bild av Sverige". Och som bekant kan grundstötning både ge läckage, vatteninflöde och till och med undergång.

Bloggat: Roger Jönsson om framtiden och socialdemokratins berättelse, Alliansfritt Sverige om är FAS 3 vägen till träldom, FASAN om var finns välgörenhetsarbetarnas välgörare, Kulturbloggen om att kulturministern tycker att kulturjournalisterna ska ta efter sportjournalisternas arbetssätt, Heidi Laine Lundgren om skarvar privata vårdgivare med sanningen, fler blogginlägg på Öppna kriskommissionen, Netroots, Politometern, Bloggar.se

Media: Ab 1, 2, 3, Expr 1, 2, SR, SVT, SvD, DN

Intressant?

En öde(s)diger svängom med alliansen.....

Jag trodde att de rödgrönas överenskommelse om att riva upp den befintliga FRA-lagen och gör om den ifrån grunden skulle stå sig men icke; nu har tyvärr socialdemokraterna tagit en ödesdiger svängom med den moderatstyrda minoritetsregeringen och går nu med på att låta SÄPO få ta del av den signalspaning som FRA gör. Det är ett mycket omdiskuterat beslut som socialdemokraterna nu har fattat och som går på tvärs med vad som sagts tidigare; jag läser så Peter Johansson:

Mina kära partikamrater i justitieutskottet har beslutat sig för att i strid med den Rödgröna uppgörelsen om signalspaning, och vad värre är i strid mot mot ett rätt färskt kongressbeslut, låtaSÄPO signalspana i kabel.

Det finns faktiskt ett otvetydigt kongressbeslut (se sid 114) på att socialdemokraterna ska se till att FRA-lagen som den ser ut idag rivs upp och görs om på ett sätt så att vi inte får en horribel massövervakning. Men det som jag ser det bindande beslutet verkar av någon outgrundlig anledning de socialdemokratiska ledamöterna i justitieutskottet ha glömt bort. Jag vill likt Peter Johansson uppmana de socialdemokratiska riksdagsledamöterna att i riksdagens kammare följa det kongressbeslut som faktiskt finns och säga nej till massövervakning....



Bloggat: HBT-sossen om det stora sveket, Henrik Alexandersson om vem är förvånad, Nemokrati om FRA-lagen, Mark Klamberg om hur är det tänkt att signalspaningen ska användas, Christian Engström om FRA-sveket som nu är fullbordat, fler blogginlägg på Öppna kriskommissionen, Netroots, Politometern, Bloggar.se

Intressant?

En cykeltur av den högre och dyrare skolan...

När så eftermiddagen denna torsdag den 27 januari håller på att bli kväll läser jag om att den moderatstyrda minoritetsregeringen skickar fyra av sina högsta företrädare till World Economic Forum i e statsminister Fredrik Reinfeldt (m), utrikesminister Carl Bildt (m), finansminister Anders Borg (m) och biståndsminister Gunilla Carlsson (m). Det är bara det att det kostar en rejäl slant men det tar vi ju ur den lilla plånboken, en riktigt dyr resa som Alliansfritt Sverige också har postat om.



Men jag ska återvända till den debattartikel som moderaterna fick publicerad i Dagens Nyheter i morse, där de storstilat och storvulet tar åt sig äran över att Sverige i omvärldens ögon ses som ett föredöme. Det är förstås rent nonsens och det kan man se utifrån den tydliga historik som moderaterna har och som visar på ett motstånd mot de av socialdemokraterna införda välfärdsreformerna. Ett Hjärta Rött skriver ett eminent inlägg och tar fasta på den förda politiken som exempelvis kastar ut sjuka från sjukförsäkringen eller som gör att långtidsarbetslösa tvingas jobba gratis i ökända fas 3:

Hör själva; ekonomin går som tåget (som ju tyvärr dessvärre ofta står stilla), den nymoderata arbetslinjen är en världssuccé, klyftorna är små och välfärden på topp. Dessutom, konstaterar kvartetten, allt beror på deras egen fantastiska politik på snart sagt alla områden. Men, hallå…. säger vän av ordning. Nu är väl ändå Reinfeldt & Co. ute och cyklar…. Låt oss se efter… Klyftorna och välfärden. I gårdagens DN berättade Maria Croft om SCB:s senaste statistik. Den visar att skillnaden mellan olika inkomstgrupper har ökat markant under de senaste åren – samtidigt som fattigdomen ökar. Orsakerna är jobbskatteavdragen, de sänka ersättningarna i socialförsäkringarna (sjuk- och a-kassa), och att långtidsarbetslösheten fortsätter öka och bita sig fast. På grund av regeringens strängare regler har i dag bara runt 40 procent av de arbetslösa rätt till a-kassa, om ett par år kan det vara så få som 25 procent. Allt fler som utförsäkras ur trygghetssystemen, och deras familjer och barn, blir beroende av socialbidrag.

Så att Sverige har fortsatt skyhög arbetslöshet på dryga 8 procent och att utanförskapet i form av ett långvarigt bidragsberoende har vuxit ordentligt är sådant som faktiskt den moderatstyrda minoritetsregeringen bär ansvaret för; skönt då att man från sagda regerings håll kan ta åt sig äran på DN Debatt av att ha byggt Sverige på det sätt som omvärlden ser som ett föredöme; för det gör säkert att de fyra moderata statsråden sover godare om natten.....

Bloggat: Alliansfritt Sverige om att en moderat som hyllar en anonym, Göran Johansson om fyra frågor, Adventskalendern om att hej hå vad vi är bra, Röda Malmö om i fickorna på de rika, Ann-Sofie Wågström om vad säger facket, fler blogginlägg på Öppna kriskommissionen, Netroots, Politometern, Bloggar.se

Media: LO-tidningen, Folkbladet, TCO-tidningen, DN, HD, SvD 1, 2, Ab 1, 2, 3

Intressant?

Att vara en del av laget kräver...

Jag har under eftermiddagen läst flera inlägg om just den socialdemokratiska partiledningen och hur den eventuellt kommer att se ut efter det att extrakongressen i mars månad sagt sitt. Det är viktigt att veta att de socialdemokrater som ska väljas till partiordförande och partistyrelseledamöter först och främst vill ställa upp, men så kommer det som är viktigare än det. Det gäller att som kongressombud och medlem i partiet veta varför man gör det i form av en tydlig programförklaring grundat i den socialdemokratiska ideologin och värderingarna. Detta var en bärande del i Olof Palmes anförande i riksdagen under en debatt 1982:



Det gäller alltså att vara tydlig med var man står ideologiskt och värderingsmässigt, för ska vi vinna kommande val så går det inte att låta den saken bero i sökandet efter efterträdare till Mona Sahlin och efterträdare/omvalda till partiledningen. I ett inlägg av Mats Engström läser jag följande om Sven-Erik Österberg, som vill ha kvar den svenska modellen:

Österberg kan upplevas som ett tryggt val. Ett samlande namn för ett parti där yngre generationer är präglade av striderna i SSU. En västmanlänning med ordentlig förankring i människors vardag.(...) När det gäller välfärden framstår Österberg som traditionell socialdemokrat. Han accepterar andra driftsformer än de offentliga, men hör inte till de pådrivande för privata lösningar. Som gruppledare i riksdagen har Österberg haft en viktig roll för överenskommelser om (S) budgetalternativ, som jag för min del tycker har saknat tillräckligt mod när det gäller att utmana borgerliga skattesänkningar. Men Österbergs instinkt, här liksom om arbetsmarknaden, är att värna den svenska modellen så som den varit. Bra på många sätt.

I och för sig beaktansvärt men det finns fler dito utmärkta kandidater en av dem heter Lena Sommestad som i mina ögon ligger bättre till än Österberg. Detta eftersom hon har varit tydligare med vad hon står ideologiskt och värderingsmässigt och det är som jag tidigare påpekat vid ett flertal tillfällen inte alls oväsentligt att man faktiskt gör det.....

Bloggat: HBT-sossen om ett brev till valberedningen, Krassman om att tänka rätt är att tänka långsiktigt, Peter Johansson om att Hoff har gjort tvåan i det rosenröda skåpet, Enn Kokk om partiledarfrågan, Peter Högberg om vad har Hans Hoff gjort i partistyrelsen, Tord Oscarsson om att Margot Wallström inte har några planer på att återvända till politiken, fler blogginlägg på Öppna kriskommissionen, Netroots, Politometern, Bloggar.se

Media: Ab

Intressant?