(foto: Scanpix)Det har varit en söndag ute i skog och mark för min del som vanligt och det känns skönt att få stressa av ordentligt och sedan efter några timmar komma in för att sätta sig och läsa artiklar och blogginlägg med mera. Det är trots att det är just söndag en hel del som händer i vart fall om man är politiskt engagerad; det har nämligen kommit en SIFO-mätning som visar på ja vad egentligen? (s) backar med en procent och (m) går upp med drygt två procent, medan fyra av de små partierna däribland (kd) och (c) ligger illa till med en plats precis innanför riksdagens entré om man ska tro denna SIFO-mätning. Det är med andra ord svårtolkat politiskt läge och vilken uppgift som (s) har att ta tag i kommer jag till, men det har också skrivits en del ledare i DN och SvD om moderaternas idé(fattiga)program och ja det är sannerligen en mosaikartad bild som framträder; vem är egentligen i pole position? Peter Andersson skriver:
Moderaterna ligger ett år före huvudmotståndaren (S) när det gäller omprövning av politiken. Den kongress som partiet ska ha 2013 ska lägga fast politiken ett och ett halvt år före valdagen. Det får väl inte bli så att moderaternas tidigare faser gör att man ökar försprånget samtidigt som (S) först efter sommaren 2013 på allvar kan få ut sina "nyförpackade tankar". (det brukar finnas en lång startsträcka för sådant!) Och ännu en osäkerhet: Om (S) då tar ett partiprogram av sedvanligt snitt för att därefter slipa på texter till den politik som ska locka väljare 2014, samtidigt som (m) har skrotat det vanliga, ideologiska programmet och i stället i praktiken redan har ramen för valmanifesten klar? Det senare ger ju mycket längre tid att kommunicera och berätta om det för väljarna? Framtiden är spännande men hur resonerar vi?Ja det är en minst sagt spretig bild som vi idag får ta del av bland annat i den opinionsmätning som SIFO idag presenterat och det gäller därför för socialdemokraterna med Håkan Juholt i spetsen att inte ligga och vänta på att missnöjet med den moderatstyrda minoritetsregeringens politik ska likt inför valet 1994 bara ge (s) valsegern i kommande val för det kommer inte att ske, Juholt! Dels för att det har gått tjugo år mellan dessa två val och samhället har förändrats på flera punkter, dels för att påfallande många numera bara ser sin egen ekonomi och inte längre än så ja att det ser hyfsad ut trots den hejdlösa och cyniska jakten på de utförsäkrade sjuka och de långtidsarbetslösa som är i fas 3. Claes Krantz skriver om att socialdemokraterna måste ta mer plats och synas i debatten, ja ta fajten med borgarna så att väljarna får upp ögonen för att bara för att den egna ekonomin ser bra ut så finns det en klyfta i samhället som vidgas och permanentas. Så vem ligger i pole position? Det beror på vem man frågar just nu, men (s) har en hemläxa att göra och tiden den tickar...
Bloggat: Peter Johansson om moderata floskler som skyms av flera floskler samt en och annan lögn (läs!), Peter Högberg om sin kärlek till socialdemokraterna?, Staffan Lindström om är arbete bra eller dåligt?, Eva Hillén Ahlström om den sjuka sjukförsäkringen, Thomas Böhlmark om en söndagskrönika över den moderata idéutvecklingen, Alliansfritt Sverige om att de utländska studenterna som försvann och en överraskad höger, Tord Oscarsson om en opinionsmätning med rödgrönt övertag, Tokmoderaten om en SIFO-mätning där stor blir större, fler blogginlägg på Netroots, Politometern, Bloggar.se
Media: DN 1, 2, 3, Expr 1, 2, GP 1, 2, SvD 1, 2, 3
Intressant?
0 kommentarer:
Skicka en kommentar