Men enligt bedömare så är det mycket troligt att den moderatstyrda regeringen ändå kommer att skjuta till medel för att inte SAAB ska gå i konkurs, för det är ju val nästa höst och då hade 12 000 extra arbetslösa under den värsta och djupaste jobbkrisen i mannaminne varit till en alltför stor belastning för den s k arbetarregeringen. Så följetongen lär inte sluta med detta, men de som far allra mest illa av att den inte får ett lyckligt slut är just de anställda på SAAB och hos dess underleverantörer. Skulle däremot Maud Olofsson våga sänka SAAB trots detta, ja då är den moderatstyrda regeringen definitivt såld i valet den 19 september 2010.
Då finns det ett politiskt alternativ som alltid satt jobben först och som också framledes kommer att göra det och det är socialdemokraterna:
Visst kan det vara bra att rädda jobb, men måste de vara jobb med att producera bilar som inte efterfrågas? Kan man inte istället satsa på ersättningsjobb i t.ex. Trollhättan.
SvaraRaderaDet är alltid en svår avvägning när det gäller att rädda jobben kvar i en krisdrabbad bransch eller inte, varvskrisen på 70 talet är ett sådant exempel. Jag tycker emellertid att det svenska kunnandet inom bilindustrin är för viktigt att slänga bort, därför är adekvata åtgärder för att få igång SAAB i nuläget det som man ska satsa på.
SvaraRaderaSka man däremot "låta" ett sådant stort företag som SAAB gå i konkurs måste det finnas robusta alternativ för de som blir av med jobben att gå till som t ex adekvat utbildning etc.
Men med den moderatstyrda regeringens nedmontering av de arbetsmarknadspolitiska instrumenten och en allvarligt försvagad och fördyrad a-kassa är de möjligheterna idag i stort sett obefintliga för de anställda på SAAB och hos dess underleverantörer.